GOD JUL!

Eli Night och Easy Thrust med Husse, Matte och Lill-matte, önskar Er alla en riktigt God Jul och en god fortsättning på helgdagsfirandet!

Hemskt mycket vinter

Easy Thrust och hennes kompisar tycks inte bekymras av det hårda vädret med snö och bitande nordanvindar. Istället för att gå in och värma sig i den stora, härliga ligghallen, står hästarna kvar ute i snöovädret och mumsar sitt hö i godan ro.

Att Easy har snö i pälsen och is i manen bekymrar henne inte det minsta.

På gruppbilden kan man skönja hennes kontur längst bak.

Rehabträning

Uppdra-get vi fick av massö-ren var att stärka hästens rygg-muskler och det tillgodoser man bäst genom att låta hästen skritta mycket, göra halter och halvhalter samt att trava lätt i s k kort trav, dvs hästen skall vara på bettet hela tiden och ta små, korta steg i stället för ett långt.

Men först var det tre dagars vila som gällde vilket innebar att Eli var otroligt pigg och framåt när hon äntligen fick komma ut. Hon ville verkligen springa mycket mycket fortare så det var till att ha tungan rätt i mun om man skulle ha henne i kort och långsamt trav.

Efter massagen

För att få fram en duktig travhäst krävs så mycket mer än en bra häst - man måste ha tillgång till duktiga människor i nätverket runt omkring hästen; jag tänker på närmast på tandläkare, massör, hovslagare och veterinär. Dessa människor kan upptäcka och åtgärda det som vi vanliga amatörer inte ser, eller kanske ser men tolkar fel.

Nu har vi tillgång till en otroligt duktig massör som har gått igenom Eli och konstaterat att hon har en låsning i ryggen - som han naturligtvis löste upp med sina känsliga fingrar. Ena sidan av ryggen är mer ansträngd och ihopdragen än den andra, så nu blir det till att backa lite och börja om.

Nu gäller först tre dagars promenad i grimskaft innan vi kan koppla på vagnen igen för att fortsätta att skritta och stärka ryggmuskulaturen.

Ridträningen får vi avvakta med en tid.

Inte undra på att hennes trav inte har stämt - hon har gått omkring med något som närmast kan liknas vid ett ryggskott.

Bilden illustrerar den numera dagliga rutinen - avspolning av leriga ben efter en dag i hagen.

Easy Thrust hos frissan

Inte bara män-niskor behöver då och då gå till en frisör för att klippa sig - det gäller även hästar.

Vi körde ner till Ösmo för några dagar sedan för att hälsa på den blivande mamman och då passade Matte på att klippa luggen och kamma ut den dammiga och tilltrasslade manen.

Easy är en häst som fullkomligt älskar att bli omskött och ompysslad och speciellt när man håller på med hennes man - då sänker hon ögonlocken lite grann och bara njuter.

När vi var färdiga gick hon stolt och värdigt ut i det svarta mörkret till sina väntande kompisar för att göra dem sällskap över en binge hö.

Guldkantad tillvaro

Kanske lite överdri-vet att påstå att Eli Night lever ett liv i sus och dus och överflöd, men hon har åtminstone "guldskor" på sina bakhovar, och eftersom vintern förr eller senare kommer att överfalla även östra Svealand, var det lika bra att välja vintervarianten, dvs med broddar, när det nu var dags för hovslagaren.

På hovarna fram sitter fortfarande de tunga ridskorna som också de kommer att förses med broddar i sinom tid.

Eftersom vi upptäckte att hon var överdrivet varm i hasen på höger ben och dessutom kändes lite svullen och "svampig" på utsidan, bestämde vi oss för att låta henne stå över lördagens träning. Igår söndag var temperaturen lyckligtvis mer normal och även svullnaden var borta.

Träningspasset blev då 6 lugna bakvarv på rundbanan med en 200 meter lång skritt vartannat varv (2 + 2 + 2).

Vi får ta det lite försiktigt under veckan som kommer och avvakta utvecklingen. Det kan vara en ny inflammation på gång.

"Bara" 5 månader 20 dagar kvar

Tiden som återstår av dräktig-heten är kortare än den tid som gått.....

Någon som förstod?

Nåja. Easy Thrust har i alla fall mindre än halva tiden kvar innan det är dags att nedkomma med ett litet svart och välskapt hingstföl ... kan man hoppas.

Allt är sig likt nere i Ösmo. Londondimman och den klafsiga gyttjan breder ut sig även där, vilket innebär att den stora ligghallen har blivit riktigt populär. Vid det senaste dygnslånga, oavbrutna regnandet, var det ingen av hästarna som hade lust att gå ut och ställa sig. De lufsade mycket hellre runt i den sköna halmen och tog en tugga hö då och då i stället.

Och nu har vi sett hur en del 3-åringar efter Adams Hall börjar ta för sig ute på travbanorna, men mer om det i ett kommande inlägg.

Tiden går så fort.....

Det har redan gått nästan en hel månad sedan senaste inlägget och jag får sitta här med skammens rodnad på kinderna att ingenting nytt har publicerats. Ett sådant långt uppehåll gör att man kan tro vad som helst om både hästar och bloggare, men jag kan försäkra er alla där ute i cyberrymden att ingenting har inträffat, allt går sin normala, gilla gång och alla mår bra.

Så var det sagt.

Eli Night tränar på och blir allt bättre och bättre. Den styrka hon saknar håller sakta men säkert på att byggas upp. Sådant tar tid, men det är bara att kämpa på.

Veckoprogrammet innehåller ridpass måndag, onsdag och fredag. Då tar Matte ut henne på ridturer i skog och mark där hon bygger både styrka och smidighet, men också finslipar travtekniken.

Lördagar och söndagar sätter jag mej på långvagnen och låter Eli jogga på körslingan/rakbanan och rundbanan, beroende på underlagets beskaffenhet. Dessa joggingpass innehåller tempoväxlingar för att stärka upp ryggmuskulaturen och just dessa dagar märks det mycket tydligt att hästen gör framsteg, från vecka till vecka.

Tisdagar och torsdagar får hon vila helt och bara ägna sig åt att mumsa i sig kraftfoder och hösilage.

Jag och Matte strävar efter att variera träningen så mycket det går utifrån de förutsättningar vi har. Vi vill ha en glad och pigg häst som känner sig motiverad att träna/tävla och springa fortare än alla andra.

Vi får se frampå vårkanten hur vi lyckas med det.....

På drift

Här kommer tjejen som är ute på vift - eller åtmins-tone går på lösdrift.

Tillsammans med sin lilla flock knallar hon omkring i den jättelika hagen med sin kuperade terräng och låter magen växa sig allt större och större och hon verkar trivas alldeles förträffligt.

Man får vara glad att hon fortfarande kommer lufsande när vi ropar på henne. Då vrider hon upp huvudet, som för att lyssna vad det var som lät, frigör sig och lämnar sedan sin trygga flock för att gå oss till mötes. Riktigt rörande att se.

Nu när den kalla årstiden rycker allt närmare, börjar också vinterpälsen sätta sig. Det innebär också att hennes färg skiftar mer och mer i svart.

Vi ser fram mot månaden maj då hon förväntas föla i den stora ligghallen, där denna bild är tagen.

Lerinpackning

När nu hagarna till stor del består av gegga och lera kan en häst se ut så här när man ska hämta in den på eftermiddagen - omsorgsfullt nersmetad med tung lera över precis halva kroppen.

Som en gratis lerinpackning!

Hästen har alltså lagt sig ner i leran och gnuggat in sig riktigt ordentligt. Hårremmen, svansen och manen har trasslat ihop sig och påminner mest om tunga rep som hänger ner.

Inte så kul kanske, men men, det är hästar det handlar om och detta ingår i deras beteendemönster.

Det är bara att gilla läget.....

Tandläkarbesöket inställt

Tandlä-karen fick tyvärr förhinder och kan inte komma till stallet förrän nu på måndag. Det är sånt som händer och inget man kan göra något åt.

Vargtänderna får helt enkelt sitta kvar några dagar till medan träningen fortsätter.

Under tiden tränar Matte upp smidigheten och rytmiken genom att skritta i skogen över stock och sten. Mycket bra träning för en stor och lite otymplig häst och resultatet av denna träning har visat sig på bara några få veckor i form av en piggare och gladare häst med lite mjukare rörelsemönster.

Tandvård

Just nu flyter trä-ningen på riktigt bra.
Eli Night har utveck-lats ordentligt de senaste 2 -3 veckorna och gjort stora framsteg när det gäller styrka, balans och stabilitet. Det börjar bli kraft och snärt i stegen och man känner att det finns krafter att släppa loss.
Det märks helt klart en förbättring i Elis sätt att trava, visserligen är steget fortfarande för kort, men det kommer att bli bättre i sinom tid. Utvecklingen kommer inte helt plötsligt att bara stanna av, den kommer att fortsätta och när vi nu har uppnått en bra och trygg kontinuitet i träningen, med rid/trav varannan dag, verkar det på Eli som att hon tycker det är riktigt roligt att träna. Hon känns pigg och glad och bjuder verkligen till på ett sätt som hon inte gjorde tidigare och det verkar mycket lovande. Man får inte glömma bort att hon trots allt är en ung och stor häst som fortfarande växer. Hon behöver tid på sig för att få allting att fungera och bli riktigt bra.
Vad Eli Night också behöver är att ta bort de s k vargtänderna.
Sålunda kommer tandläkaren på besök idag och han kommer bl a att mötas av detta gnistrande garnityr. Visst är hon stilig?
(Va det nå'n som hade lite tandtråd ...?)

Travträning eller vattenjympa.....?

Det är inte så lätt att hålla högsta kvalitet när allting ligger mer eller mindre under vatten. Eli fokuserar mer på vattenpölarna än på travet så det har blivit en hel del bakvarv på rundbanan eftersom det är mindre vattensjukt där.

Vi nöter in tekniken och försöker att med hjälp av de tunga framskorna få henne att sträcka ut ordentligt. Det har blivit bättre och hon springer mer rent, men fortfarande finns det mycket att arbeta på. Hon har långt kvar innan vi kan börja tänka på kval. Konditionen och styrkan fattas ännu, men det är bara att fortsätta variera travet med ridning och på så sätt bygga muskler och höja koordinationen.

Betungande belastning

284 gram.

Så mycket väger en travsko strl 3 fram, 18 x 6 mm.

428 gram.

Så mycket väger en ridsko strl 3 fram, 24 x 8 mm.

244 gram.

Så mycket mer har nu Eli Night belastats med på frambenen - och resultatet är slående!

Från att förut ha travat orent och vingligt, med ben som fladdrar och far lite hur dom vill och många gånger med inslag av både passgång och galopp, märks nu en klar förbättring i hennes aktion.

Hon både skrittar och travar med en helt annan stabilitet och självklarhet än tidigare. Galopprisken är väsentligt mycket mindre och benägenheten att slå över i passgång har också minskat avsevärt.

Att träna styrka i tryckvagnen känns i nuläget inte riktigt rätt. Först måste hästen bli lite bättre på att trava rent, att bli stabil i sin aktion och trava med rätt teknik. Det kan i och för sig ta en hel livslängd att lära sig, men i åtminstone 1 - 2 veckor kommer vi att träna efter detta koncept, att trava/rida varannan dag för att i muskelminnet befästa ett rent och stabilt, vägvinnande travsteg med hjälp av rätt balansering.

I dagsläget använder vi oss av tunga ridskor.

Nästa åtgärd, i syfte att försöka förmå henne att öka steglängden ytterligare, blir att montera på tåvikter.

I filmsekvensen nedan (från förra veckan) kan man se att Eli joggar lite mer mjukt och rytmiskt och med bättre koordination än tidigare.

Väntandets svåra konst

När Matte är ute och tränar Eli får man lära sig "the noble art of waiting" - den svåra konsten att vänta, men minuterna går så sakta när man vet att hon och hästen kommer att var borta i nästan 1 timme.

Så vad gör man?

Man fodrar mellanmålet (lusernpellets), kvällsmålet och morgondagens fukost samt eftermiddagsmål - Fibergi Elite + havre.

Vad gör man sen?

Man gör rent vattenkoppen; skrubbar bort lagrad skit och fräschar koppen samt byter vatten i den vidhängande hinken och sopar bort jorden som kratsades bort från hovarna.

Och sen?

Drömmer sig bort en stund alltmedan man betraktar namnskylten som så prydligt sitter på boxdörren; man funderar lite på om man tränar rätt, varför hon inte har den aktion man vill se hos en topptravare, bara det inte händer någon olycka nu osv. osv. osv.

Sen hör man de välbekanta stegen på stallgången - äntligen!

Ändrade planer

När man tittar tillbaka och bläddrar i den träningsdagbok vi för över Eli Nights träning, ser man att hon nu "upptränats" i 2 veckor efter sin 6 veckor långa konvalecens. Att under de omständigheterna spänna på tryckvagnen och köra igång med styrketräning känns i dagsläget inte rättt. Eli behöver springa mer, längre distans i lugnt tempo, för att nöta in rätt löpteknik. Dessutom kommer styrketräningen att innebära att belastningen på slemsäckarna i bakbenen ökar dramatiskt - och det var en inflammation i den högra slemsäcken hon blev behandlad för.

Vi avvaktar med styrketräningen i åtminstone en vecka och låter Eli fortsätta med att öva upp sin smidighet och balans genom skänkelvikningar och skogspromenader, samt att hon får nöta in rätt löpteknik för vagn i lugnt tempo i ca 12 km per träningspass.

Optimal träning

Eli Night fortsät-ter att utveck-las i positiv riktning. Hon rör sig bättre och bättre och har mer kraft och stabilitet i steget än tidigare. Hon travar rakt som ett spjut i vagnen, med sänkt huvud och framåtanda och ligger på bettet rejält emellanåt. Hon kan numera trava i rask takt ett träningspass på 9 km utan ett enda galoppsteg - och det är verkligen ett steg i rätt riktning för den lilla flicksnärtan.

Vad som saknas är spänsten och snärten i steget, men det kommer allteftersom träningen får fortsätta.

Just nu får hästen den optimala träningen - kör och rid varannan dag.

Jag kör 9 km i för Eli behagligt tempo och där hon får sträcka ut lite extra på rakbanan, medan Matte rider i ca 1 tim med mest skritt, men med värdefulla inslag av både lätt trav och några korta galoppsträckor. Allsidig träning där så många muskelgrupper som möjligt aktiveras. På köpet - och på ett lekfullt sätt - tränar hon också upp koordinationen och balansen.

Att Eli nu så markant gör framsteg när det gäller sättet att trava tillskriver åtminstone jag den varierade träningen, som är den optimala träningen utifrån de förutsättningar vi har.

Nästa vecka återupptar vi styrketräningen i tryckvagn för att bygga upp de muskler som hon tappade under sin långa konvalecens- och rehabiliteringsperiod.

I filmsnutten här nere kan du se hur det ser ut när vi går ut ur stallet för en ny träningsrunda.

Glad som en lärka

Man kan inte annat än att vara glad som en lärka när ett tränings-pass med Eli Night var som det var igår - måndag 7 september.
Andra gången vi passerade rakbanan (som ingår i den 3 km långa körslingan) flöt det på riktigt bra. Drivet, frånskjutet i steget, var markant förbättrat mot tidigare och rent tekniskt var nog detta hennes allra bästa prestation sedan hon kom till oss. Hennes löpsteg var åt det spänstiga, snärtiga hållet och inte alls så tungt som det har varit förut.
Nu gäller det att bygga vidare på detta och fortsätta "från denna plattform" och lära henne att springa fortare och fortare. För att nå dit krävs Koordination - Balans - Styrka och Smidighet (KBSS). Det åstadkommer vi genom att Matte rider henne och kompletterar med övningar som stärker muskulaturen och gör Eli smidig och välbalanserad.
Den lilla filmsnutten nedan visar hur Eli såg ut när hon joggade på det första varvet igår.
Bilden här bredvid togs i söndags.

Inridning pågår!

Äntligen har Matte kommit upp på ryggen och påbörjat den så oerhört viktiga kompletterande träningen där koordination, balans och smidighet tränas upp på ett naturligt och lekfullt sätt.

Nu i början handlar det naturligtvis om att få Eli Night att vänja sig vid någon på ryggen, men av gårdagens första ritt på stallbacken så skall det inte vara något problem alls. Hästen var lite stel och fundersam, men det hela gick mycket bra. Hon fick en rejäl omgång massage dagen innan och det medför alltid lite träningsvärk och stelhet dagen efter.

Det blir en spännande höst!

Promenader och skritt för vagn

Tiden går och vi med den, som det heter i visan. Och är det någon som fått känna på hur det är att gå och gå och gå - så är det Eli Night.

Från promenader i grimskaft till skritt för vagn på backslingan (som innehåller precis det som namnet antyder - branta backar).

Allt har gått enligt planerna och den skritt som den unga damen nu visar upp är nästan som en helt ny gångart. Raska, långa och kraftfulla steg med rejält övertramp och utan tillstymmelese till markerad hälta eller annan oren gångart.

Vi har också testjoggat i ca 100 m vid några tillfällen och det mjuka och rytmiska rörelsemönstret har vi inte sett hos henne förut. Fantastiskt fint!

Nu väntar bara matte på att få sitta upp på hennes rygg och skritta runt lite grann. Hon har redan gjort en testrunda fram och tillbaka i stallgången och det gick alldeles utmärkt.

Fortsättning följer .....

Två veckors rehab

Äntligen är då Eli Night behand-lad för de skador som vi tror ligger bakom hennes oförmåga att trava rent.

Först behandlade equiterapeut Lundell hennes ryggrad och SI-led och nu har veterinär Ronéus åtgärdat hennes inflammation i slemsäcken på höger bakben, den s k harhasen.

Vad som nu väntar är två veckors konvalecens med rehabiliteringsträning i form av lätt skritt ca 30 - 45 min/dag, antingen för hand eller för vagn. Därefter kan vi öka kraven och börja jogga lite grann.

Allt under förutsättning förstås att hon inte haltar eller travar orent på något sätt. Då får vi bita ihop och fortsätta undersökningarna. Vi tänker inte ge upp eftersom Eli har en sådan grundkapacitet och har sådana fysiska förutsättningar att kunna bli riktigt riktigt bra.

Det är åtminstone vad Husse tror ....

Den lilla filmsnutten är tagen ca två veckor innan hon blev behandlad i höger bakben och om man tittar riktigt noga så kan man se att det är något som inte riktigt harmonierar i hennes sätt att förflytta sig.

Usain Bolt vs. Eli Night?

Lite kuriosa.

När Usain Bolt sprängde mål-snöret, i sitt världs-rekordlopp på 100 m nere i Berlin härom dagen, stannade klockan på fantastiska 9.58 sek.

Omräknat i kilometertid motsvarar det 1.35.8

Det innebär alltså att Bolt sprang från stillastående till 1.35.8 på - 9.58 sek!

Vilken travhäst klarar det?

I väntan på veterinären ....

Just nu händer det inte så mycket.

Easy Thrust knallar omkring med sitt gryende föl i magen på sitt sommarbete och Eli Night går mest ut och in från boxen till hagen, förutom på eftermiddagen / kvällen då jag och Matte kommer till stallet och tar ut henne på en kortare promenad, med tillfälle till lite bete av det frodiga gräs som återstår.

Det mesta cirkulerar just nu om vad som kommer att hända på fredag då veterinär B. Ronéus kommer till stallet för att åtgärda den inflammerade slemsäcken på höger bakben, den s k harhasen. Resultatet av den behandlingen kommer att bli oerhört spännande att få ta del av. Man hoppas ju så innerligt att Eli blir helt återställd och kan få utlopp för allt sitt kunnande och all den enorma mängd energi hon nu har bunkrat upp inom sig. (Detta är den femte veckan av total vila).

Det är bara att hoppas och vänta.

Allt väl med "Gurkan"!

Efter att ha gjort en kort tur ner till Ösmo för att hälsa på vår blivande mamma, Easy Thrust, kunde vi förnöjt konstatera att allt fortlöper som det ska och att allt går helt enligt planerna. Easy Thrust flanerar runt bland sina kompisar i sommarhagen och mumsar på de sista resterna av sommargräset.

Det som stör lite så här års är alla dessa bromsar och flugor som nu härjar vilt bland hästarna. Easy, som alla andra hästar i hagen, har några märken och småsår efter dessa fördömda insekters härjande. Som tur är varar denna säsong inte så länge, bromsarna är snart borta och ingen sörjer dem.

Avslutningsvis - Gurkan?

Så här är det.

Vi sitter ibland och spånar över en del namn på det kommande fölet. Vi tror att vi är ganska överens om namnet på ett sto, men ett hingstnamn är lite knepigare att komma på. Det brukar sluta med att vi kastar fram det mer osannolika namnet efter det andra. Ett av dessa osannolika namn var Mr Cewcumber - eller som vi säger på svenska: Herr Gurka. Kan ni föreställa er en TV-kommentator referera ett lopp där Herr Gurka avancerar på sista bortre långsidan ...?

Sedan dess går nu detta föl under arbetsnamnet Gurkan!

En liten uppdatering

Tiden går så otroligt fort!

Inget nytt inlägg på bloggen sedan den 23 juli! Jag borde skämmas!

Det är inte bra. En blogg ska vara levande och uppdateras var och varannan dag, men - och tyvärr - det har inte varit så mycket att blogga om, samtidigt som jag och Matte har passat på att njuta av de sista dagarna av vår semester.

I korthet: Eli Night är skadad och Easy Thrust är dräktig.

Eli genomgick en mycket noggrann undersökning och behandling av equiterapeut Håkan Lundell den 5 augusti. Han konstaterade att SI-leden hade förskjutits ur sitt läge och det har i sin tur medfört att hon ådragit sig en inflammation i slemsäcken på höger bakben, en s k harhas. Denna defekt i SI-leden, med dess tillhörande konsekvenser, har hon dragits med under en ganska lång tid och det förklarar varför hon galopperade så ofta och, de sista veckorna, knappt kunde trava över huvudtaget.

Lundell kunde också konstatera att hon har "vargtänderna" kvar.

Åtgärder mot detta blir att den 21 augusti kommer en veterinär till stallet för att åtgärda harhasen, medan vi väntar på tid hos tandläkaren som skall få det tvivelaktiga nöjet att dra ut två tänder. Några dagar efter veterinärens behandling ska Eli kunna sättas igång lite försiktigt. Det kommer nästan att bli som att börja om från början, hon har då vilat i sammanlagt 5 veckor.

Men Eli Night är bara 3 år ung och har framtiden framför sig - skynda långsamt. Nu är det vila, skötsel och omvårdnad som gäller.

När vingarna bär ....

Att ett stall är en trivsam plats att vara på finns det många som tycker, inte bara hästar och människor utan också .... svalor.

Varje år kommer de tillbaka och bygger sina små, kompakta bon under taket, i hörnet av någon box och t o m på rören i en av spolspiltorna.

När ungarna knackat hål på de skyddande skalen, följer så en bråd tid för fågelföräldrarna; det svischas hit och dit och upp och ner i en vild jakt på föda till de små, gulnäbbade och ständigt vrålhungriga ungarna.

Efter en tid har de blivit så starka och modiga att de törs och kan förflytta sig mellan trådar och rör uppe under taket och över boxarna. Hästarna iakttar lite förstrött dessa flygande, svartvita tussar och viftar lite med sina öron.

När vingarna bär kommer så småningom även årets kull av svalor att vara flygfärdiga och lämna stallet.

När man betraktar dessa små dunbollar, kan man inte låta bli att att dra paralleller och undra hur det kommer att gå för Eli Night. Kommer hennes tävlingskarriär att bli framgångsrik?

Och hur blir det med det lilla hästembryot som ligger djupt inuti Easy Thrust och väntar på att födas. Hur kommer det att se ut? Hur kommer det livet att utvecklas?

Frågor och funderingar, men inga svar.

Och tur är väl det ....

Embryots storlek --------------- (3 cm)

Efter att idag ha varit på det sista återbe-söket hos veteri-nären på Sjövillans Hingststation på Ekerö och genomgått den s k "42-dagarskontrollen", kan vi med lättnad och glädje konstatera att allt utvecklas normalt och som det ska.

Det nuvarande embryot, den blivande 500-kiloshästen, är i dagsläget inte större än ca 3 centimeter, vilket motsvar linjen som återfinns i rubriken.

Den svarta cirkeln uppe i det vänstra hörnet på ultraljudsbilden, är en cysta. Detta är absolut inget att oroa sig för, enligt veterinären, utan det förekommer lite då och då i olika omfattning hos dräktiga ston.

Det smala, utdragna vita partiet snett nedanför denna cysta (och just ovanför ett annat stort och mörkt parti) är den blivande travhästen - just nu alltså lika stor som en .... sjöhäst .... typ.

Så efter denna dag finns det inte mycket mer vi kan göra, mer än att förstås hoppas att utvecklingen fortsätter att vara lika positiv som hittills och se till att Easy får vad hon och hennes föl behöver.

Hosta, snor och 39.2

Nu har även Eli Night drabbats av den förkyl-ning som cirku-lerar i stallet.

Under några veckors tid har det hostats lite varstans bland boxarna och vi har gått och undrat varför inte vår häst hostar. Men - nu behöver vi inte fundera på det längre. Eli har dragit på sig en rejäl förkylning med både hosta, snor och feber. Passande nog bröt allt detta ut i samband med hennes återhämtningsvecka. Lite flyt där ....

Idag fick hon beta lite gräs i dikeskanten och ta några steg på stallbacken, bara för att vi skulle kunna kontrollera att allting stod rätt till.

Och det verkade inte vara några bekymmer med det.

Nu får vi bara hoppas att hon tillfrisknar så snart som möjligt och att det inte utvecklas till något ännu värre.

2 timmar 5 minuter

Så har det då gått 4 veckor och etapp 1 av uppbygg-nadsträ-ningen är avverkad. Det har varit en tung, slitsam, men nödvändig, period för den unga damen.
Men resultatet har överträffat alla förväntningar. Hela den bakre motorn, bogen, fram- och bakben - överallt framträder nya, svällande muskelgrupper som hjälper till att bära upp och stabilisera den tunga, massiva kroppen.
Massörens omdöme var att Eli nu är "rak i ryggen", i bemärkelsen att den svagare sidan har blivit starkare och det gör det lättare för henne att skritta/trava med rätt teknik. Att hon emellanåt går lite knackigt och försvarar sig med galopper, är, enligt hans mening, ett resultat av hård och intensiv träning.
Etapp 1 har varit en period av tung styrketräning, varvat med lätt snabbhetsträning i form av korta 200-metersrusher med en betydligt lättare vagn, där hon fått sträcka på benen efter bästa förmåga. Nu har hon en välförtjänt vecka av återhämtning framför sig innan det är dags att ta itu med nästa etapp.
Lite kuriosa från de veckor som gått:
- Det totala antalet träningspass uppgår till 17 st, fördelat på 12 styrketräningspass och 5 pass med korta 200-metersrusher.
- Första träningen bestod av 10 st intervaller och det avslutande passet innehöll 30 intervaller.
- Det totala antalet intervaller under denna etapp uppgår till 250 st, vilket innebär att hon skrittat för tryck i sammanlagt 2 tim och 5 min.
- Det totala antalet rusher med den lätta träningsvagnen är 20 st.
Inte undra på att ovanstående bild på Eli Nights bakre regioner nu börjar bli en välbekant syn.

Målet uppnått - 30 intervaller

Upp och ner.

Om det förra träningspasset (200-meters-rusherna på rundbanan) var ner, så var detta mer upp.

Stabiliteten och drivet i stegen fanns där igen. Hon travade mer avslappnat och spände sig inte. Visserligen rullade hon över i tre korta galopper, men det tolkar jag som orutin och brist på koordination - något som kan tränas upp.

Träningspasset var det näst sista intervallpasset för tryckvagn där det gäller att gå i skritt med maximal steglängd. För 4 veckor sedan började vi med 10 intervaller - idag nådde vi målet: 30 stycken. På lördag avverkas det sista passet i denna etapp av uppbyggnadsträning, sedan väntar en välförtjänt återhämtningsvecka.

Det mest störande momentet igår var de enorma "mördarbromsarna", som surrade omkring som små helikoptrar och som vi var tvungna att trava bort ifrån vid ett par tillfällen.

Himmel eller helvete!

Ibland är det uppåt och ibland är det nedåt.
Idag är det nedåt.
Mycket nedåt.
Travet idag de 4 st 200-metersrusherna på rundbanan var under all kritik. Galopprisken var starkt överhängande mest hela tiden och rörelsemönstret stelt, knackigt och osymmetriskt, utan balans och harmoni. Nu misstänker vi på allvar att det är någon åkomma som sitter antingen i skelettet eller i muskulaturen bak i korset, i den "bakre motorn". Innan vi kan undersöka och åtgärda detta kör vi på som vanligt med aktiviteter och övningar som syftar till att stärka ben och ryggmuskulatur. Förhoppningsvis kommer detta att bidra till att Eli, så småningom, blir stadigare och mer stabil i sin aktion. På fredag skall massören gå igenom henne och då kanske vi kan få indikationer på eventuella muskulära låsningar och/eller andra problem.
Den lilla filmen visar Eli och Husse i en av dagens fyra 200-metersrusher. Tempot är beskedliga 1.37 och travet lämnar - som sagt - mycket i övrigt att önska.

Välförtjänt vila

En dag av återhämtning.
Och det har Eli Night minsann gjort sig förtjänt av.
Igår värmde vi upp med skritt och lätt jogging i 7 km. Därefter skrittade hon 28 intervaller à 30 sekunder med ca 15 - 20 kg tryck och med 60 sek skritt mellan varje intervall utan tryck. Träningspasset avslutades sedan med en rejäl nedtrappning med skritt och lätt jogging i 6 km, för att få bort alla slaggprodukter som samlats i kroppen. Hela passet tog 1.40 tim sammanlagt.
När vi nu är inne i den fjärde och sista veckan av denna intensiva styrketräningsperiod, kan vi klart och tydligt se resultatet i form av kraftiga och klart framträdande muskler över hela kroppen, från nacken ner till benen. Och det är mycket glädjande att kunna konstatera att inte bara musklerna har förändrats, även den mentala biten verkar ha påverkats till det bättre av den fysiska ansträngningen.
Efter ett sådant träningspass som igår, smakar det jättegott med färskt och frodigt grönt gräs.
Dagens inlägg illustreras för första gången med rörliga bilder!

Håll tungan rätt i mun!

En övning, som bl a är bra för att ge hästen ökad koordi-nation och balans, är att promenera över liggande cavalettibommar.

Igår - på Elis vilodag - gick vi omkring, fram och tillbaka, uppe på ridvolten i ca 15 minuter över dessa olikfärgade stockar, utlagda med ca 1 meters mellanrum. För att sedan ytterligare öka effekten av övningen hade Matte satt på en halsförlängare av gummi som hjälper till att få ner hästens huvud, att hästen arbetar med böjd rygg och verkligen trampar under sig. Resultatet blir starkare ryggmuskler, som gör det lättare för en häst av Elis storlek att hålla ordning på de långa benen när hon nu utbildar sig i den ädla konsten att springa fort.

Vår målsättning är nu att ta en vilodag i veckan i anspråk för denna enkla, men effektiva övning för att stärka ryggmuskulaturen.

Sedan är det också en bra mental utmaning. Hästen får tänka till och se sig för var hon har de långa benen och var hon kan sätta ner hovarna.

Dagens korta övning var mycket bra!

1 centimeter

När Eli Night kom till oss (den 9 maj) var hon 168 cm i manken och 170 cm i korset. Nu, två månader senare, har hon vuxit 1 centimeter!

Det innebär att hon nu är 169 cm i manken och 171 cm i korset.

Kanske kan tyckas mycket och snabbt, men med tanke på att hon äter som en häst ...(!?) är det kanske inte så märkligt.

Denna häst kan verkligen glufsa i sig - och fort ska det gå!

Att det sedan ibland kan vara lite svårt att ha fullkomlig kontroll på de unga, långa benen och den massiva kroppen när farten börjar trissas upp på rakbanan, är kanske inte så konstigt. Det tar tid att växa in i denna stora och kraftiga kropp, men när musklerna sedan väl är på plats och koordinationen fungerar - då lär bli det åka av ....!

Fascinerande ögon

Som en högrest och stolt drott-ning spatse-rar en dräktig Easy Thrust omkring ute på den stora, vidsträckta sommarängen och bara njuter av livets goda. Gräset är frodigt och grönt, kompisarna är snälla, inga faror finns att fly ifrån och vädret är som en vanlig svensk sommar - så vad mer kan väl en häst begära?

Dagarna går sin lugna gång och när natten sakta kommer krypande, samlas den lilla flocken mitt ute på ängen och lägger sig ner och sover en stund. Man kan tydligt se hur gräset har lagt sig ner under tyngden av dessa djurkroppar och hur alla upptrampade, snirklande stigar leder in mot denna sovplats i hagens mitt. Att vistas en stund mitt inne i en flock av hästar kan stämma vilken människa som helst till en stunds eftertanke och kontemplation. Och att stirra in i ett par hästögon ....

Vilka tankar och bilder som ryms innanför dessa vackra, fascinerande och mytomspunna ögon vet ingen människa, bara hästen själv - Easy Thrust.

Somliga går med trasiga skor .....

..... fast inte speciellt länge - om man är en häst.

Igår kväll, efter ett ansträngande styrketräningspass, var hästens bästa kompis - hovslagaren - på besök och bytte ut de gamla, slitna skorna. Efter att ha travat och skrittat i ca 7 veckor var det nu hög tid att få av de gamla skorna, verka ner de snabbt växande hovarna och slå på nya, fräscha skor.

De nya skorna är av samma modell som de gamla: breda, platta järnskor fram och breda guldskor bak.

Det går framåt

Det är minsann inte så lätt att vara ung och oruti-nerad med höga ambitioner. Eli Night vill så gärna springa det fortaste hon kan; hon ligger på bettet och frustar och har bara så kul och vill springa iväg. Och det gör hon, när hon får tillåtelse - snabbare och snabbare, tills hon uppnår hastigheten då hon inte längre orkar hålla ihop sin stora kropp, då motoriken inte riktigt hänger med.

Just nu är den gränsen vid 1.25-tempo.

Sedan rullar hon över i galopp.

För någon vecka sedan orkade hon knappt hålla ihop travet när det gick i 1.40-tempo - så visst går det framåt. Det blir bättre och bättre, även om tiderna hon ligger på just nu inte skrämmer några konkurrenter.

Hon håller på att utbilda sig i den svåra konsten att springa fort!

Nu har vi avverkat den första veckan av stryketräning, kombinerat med explosiv snabbhetsträning, allt har gått enligt planerna. Det finns ingenting att anmärka på. De vassa tiderna kommer vad det lider. Det viktigaste är att hon får den rätta tekniken - och dit är vi på väg, sakta men säkert.

Bilden visar när Matte susar fram på rakbanan vid ett tidigare tillfälle. Här visar hon prov på ett bra frånskjut och fin snärt i steget.

Ja Må Hon Leva!

Igår kväll var det födelse-dags-partaj i stallet. Den 22 juni var det 3 år sedan Eli Night såg ... dagens ljus(!?).

Nu fyller visserligen alla hästar år den 1 januari, men vaddå ... lite kul får man väl ha.

Eli uppskattade i alla fall de tre äpplena hon fick i present!

Det var mums-mums till sista tuggan!

Slut på vilan

Den långa sköna veckan av vila och återhämtning är nu över för Eli Night. Muskler, senor och ligament har fått gå på sparlåga, något som är nödvändigt för att hästen ska kunna tillgodogöra sig träningen.

Den träning vi gjort nu i 4 veckor har varit en sorts uppträning för att ge Eli de rätta förutsättningarna för att orka med den träning som nu ligger framför henne.

Styrketräning med tryckvagn.

De första 4 veckorna är det skritt med maximal steglängd under tryckmotstånd som gäller. Dag 1 innebär t ex 10 st intervaller à 30 sekunder, för att slutligen landa i 30 st intervaller à 30 sekunder. Denna styrketräning kombineras med korta 200-metersrusher i maximal fart, i syfte att uppnå spänst och snärt i steget.

Veckoschemat blir sålunda styrketräning 3 dagar, snabbhetsträning 2 dagar och vila 2 dagar. Och med tanke på hur fint Eli har svarat på de första 4 veckorna av träning, ska det bli spännande att se hur hon utvecklas under de kommande veckorna.

Att Eli Night är en riktig kelgris kan ni se på bilden här ovan. Även om hon verkar aningen reserverad vid fototillfället, vill hon gärna ha lite pussar och kramar efter en träningsrunda ....

Easy Thrust + Adams Hall = SANT!

Idag - Midsommarafton 2009 - fick vi det besked som vi så innerligt har gått och väntat på: Easy Thrust är dräktig med Adams Hall!

Inseminationen ägde rum den 4 juni, så fölet beräknas nedkomma i början av maj 2010.

Bildbeviset på dräktigheten är bilden (nederst) från ultraljudsundersökningen. Den svarta cirkeln är det embryo som så småningom kommer att utvecklas till en häst.

Bilden i mitten föreställer Easy Thrust och den översta bilden visar Adams Hall i full tävlingsaktion.

Nästa ultraljudsundersökning, för att säkerställa att dräktigheten fortskrider normalt, skall ske om 28 dagar, dvs omkring 17 juli.

Återhämtning

Efter att ha tränat i 4 veckor är det nu dags för en väl-förtjänt och välbehövlig vecka av återhämtning.

Eli Nights träningsschema är uppdelat på "block" av 5 veckor; 4 veckors träning - 1 veckas återhämtning. Detta upplägg har vi valt för att den stora kroppen ska ges möjlighet att tillgodogöra sig den intensifierade träningen.

Och veckan som vi nu befinner oss i - vecka 25 - är sålunda hennes första vecka av återhämtning.

Nu innebär inte återhämtning att hon förflyttar sig mellan boxen och hagen i en veckas tid. Nej - återhämtning innebär för Eli Night att hon blir körd för vagn onsdag, lördag och söndag i ca 1 timme, där 50% av tiden utgörs av skritt och 50% av lugn och behaglig jogging. Lite uppmjukande motion för att inte stelna till helt och hållet, för att hålla igång leder och ligament och hålla muskelmassan i rörelse.

Igår - onsdag - var en sådan dag av lätt motion och hon kändes hur fin som helst, visserligen lite stel i början, men sedan flöt det på bra och hon verkade trivas med att spatsera runt lite i nejden och upptäcka lite andra saker än de vanliga. Även det mentala måste stimuleras och erbjudas nya upplevelser för att en häst ska må bra och tycka att livet leker.

En motiverad häst springer alltid fortare än en omotiverad.

Fint bordsskick

Okej - det är inte med kniv och gaffel, men vaddå? Vad mer kan man begära? Det är ju en häst! Det är väl så väluppfostrat det kan bli ...

Nu har Easy Thrust gått omkring några dagar på sommarbete, även om det nu inte varit sommar alla dagar, om man tänker på hur vädret har varit. (Jag fryser och ryser bara jag tänker på att stå ute på nätterna ... Brr!) Men hon verkar åtminstone trivas och ha det bra.

Häromdagen åkte jag och Matte till henne och gav henne den sista dosen sulfa och passade då på att bjuda på lite smaskiga morötter och hackade äpplen för att ta bort den äckliga smaken i munnen.

Till att börja med var hon väldigt misstänksam, men när hon väl hade fått upp doften av de kulinariska läckerheterna i de vidgade näsborrarna, och förträngt den fasansfulla upplevelsen av en elefantspruta fylld med smetig sulfa rakt upp i gommen, tog hon mod till sig och lät sig väl smaka.

Bon apétit!

Promenader i grimskaft

När det står Vila på prog-rammet så är det en sanning med modifi-kation.

Dessa dagar blir det i 8 fall av 10 en mer eller mindre rask promenad i grimskaft. Promenaden sker såväl på skogsstigar som på grusvägar och över ängar och fält.

Dessa promenader är fina tillfällen av samvaro med hästen, då man kan komma hästen riktigt nära och bygga upp en relation tillsammans.

Eli Night frustar och myser verkligen när hon och Matte ger sig ut på dessa härliga promenader, som inte bara understöder relationen utan också bygger muskler och stärker senor och ligament.

Keep walkin'!

Mental träning

Huuh huuh ... va' läskigt!

Är det något som Eli Night ryggar för så är det blänk på marken - speciellt blänket från en vattenyta. Det är absolut livsfarligt!

För att hjälpa henne att övervinna sin rädsla och på så sätt stärka hennes självtillit och förtroendet för den egna förmågan, återstår inget annat än att utsätta henne för det hon avskyr allra mest - i det här fallet vattenpölar.

Matte ledde henne fram och tillbaka över vattenpölen, och till slut gick hon - om än ytterst motvilligt - över den blänkande pölen med hårda, bestämda stampar i marken så att vattnet stänkte omkring henne.

Men hon gick över! Hon vann över sig själv!

Nu är det bara resten kvar - att befästa detta hos henne.

Sommar Sommar Sommar .....

Med sommar-vinden virv-lande i manen hälsas den nya flock-med-lemmen välkommen!

Easy Thrust har nu flyttat från Ekerö till Ösmo och till en sommar av utevistelse och bete av frodigt, grönt gräs. Hennes nya kompisar är 2 st två-åringar och ett 23 år gammalt sto och det verkar som om Easy har blivit flockens ledare. Två-åringarna följer henne hack i häl, vart hon än går.

Nu har vi också fått förklaringen till varför hon inte blev dräktig på de tre första försöken - Easy hade en inflammation i livmodern!

Nu har man spolat livmodern och inseminerat henne ytterligare två gånger efter det, senaste gången torsdag 4 juni.

Nu kan man vara mer optimistisk!

Om två veckor ska hon upp till Ekerö för en ultraljudsundersökning.

Då får vi besked ....

Ännu inte dräktig

Nu har Easy Thrust stått ute på Ekerö i en hel månad, men ännu har det inte lyckats att få henne dräktig. Hon inseminerades 3 gånger i maj, den sista gången den 12 maj. Därefter kontrollerade man henne med ett ultraljud den 29 maj, som tyvärr visade att inseminationerna inte lyckats.

Nu gjorde man ett nytt försök i måndags (1 juni) och man kommer att göra ytterligare ett försök nu på torsdag. Därefter får vi hämta hem henne och avvakta i 16 dagar innan vi tar ett nytt ultraljud. Man har konstaterat att det mogna ägget nu är 4,9 cm stort.

Det är bara att hoppas på det bästa. Det skulle onekligen kännas bittert om det inte skulle lyckas få henne dräktig.

Håll tummarna!

Bilden på Easy visar hur hon såg ut den dag hon kom till oss - den 21 april 2007. Idag, två år senare, har hon lagt ute lite på hullet och manen har vuxit en bra bit. Men i botten är det samma go'a häst!

Skön massage!

En ny vecka av träning är till ända och allt har förlöpt till största belåtenhet. Om man jämför träningspasset söndag vecka 2 mot söndag vecka 1, så märker man en klar förbättring. Drivet i steget har blivit lite bättre och hon travar inte riktigt lika tungt och ansträngande, konditionen har förbättrats och hon kan hålla ett litet högre tempo på rakbanan. Nu pratar vi inte om några överdrivna farter; så här i början av uppbyggnadsskedet ligger vi mellan 1.50- och 2.00-tempo. Det viktigaste just nu är inte farten. Det viktigaste är att återfå balansen, koordinationen i kroppen, att hitta rytmiken i travet.

Och vi har kommit en bit på vägen.

För att underlätta för Eli Night att hitta rytmiken och balansen i travet, har vi haft en massör i stallet som undersökt och behandlat henne med sina skickliga fingrar. Hon var enormt cool där hon stod i stallgången och käkade lite hö under tiden han höll på. Massören konstaterade en liten låsning i muskulaturen på vänster sida av ryggraden som han åtgärdade direkt.

Veckan som ligger framför oss har samma upplägg som veckan som gick, dvs långsam jogging tisdag, torsdag, lördag samt en kort avslappningsrunda på söndag.