Det har redan gått nästan en hel månad sedan senaste inlägget och jag får sitta här med skammens rodnad på kinderna att ingenting nytt har publicerats. Ett sådant långt uppehåll gör att man kan tro vad som helst om både hästar och bloggare, men jag kan försäkra er alla där ute i cyberrymden att ingenting har inträffat, allt går sin normala, gilla gång och alla mår bra.Så var det sagt.
Eli Night tränar på och blir allt bättre och bättre. Den styrka hon saknar håller sakta men säkert på att byggas upp. Sådant tar tid, men det är bara att kämpa på.
Veckoprogrammet innehåller ridpass måndag, onsdag och fredag. Då tar Matte ut henne på ridturer i skog och mark där hon bygger både styrka och smidighet, men också finslipar travtekniken.
Lördagar och söndagar sätter jag mej på långvagnen och låter Eli jogga på körslingan/rakbanan och rundbanan, beroende på underlagets beskaffenhet. Dessa joggingpass innehåller tempoväxlingar för att stärka upp ryggmuskulaturen och just dessa dagar märks det mycket tydligt att hästen gör framsteg, från vecka till vecka.
Tisdagar och torsdagar får hon vila helt och bara ägna sig åt att mumsa i sig kraftfoder och hösilage.
Jag och Matte strävar efter att variera träningen så mycket det går utifrån de förutsättningar vi har. Vi vill ha en glad och pigg häst som känner sig motiverad att träna/tävla och springa fortare än alla andra.
Vi får se frampå vårkanten hur vi lyckas med det.....
+013.jpg)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar